13:30
Tvärnit på grusparkeringen nedanför sommarstugan. Snabba steg mot upp mot huset. I soffan sitter min mamma och min bror och håller om varandra. Mamma gråter och säger att han får inte göra så här. Hon kan inte förstå att det som har hänt är verklighet.
- Han ligger där inne säger hon och pekar mot deras sovrum. Dörren är stängd. Gå in Pelle, jag vill inte gå in mer. JAg har sagt farväl, säger mamma.
Jag öppnar dörren, korsdrag uppstår. Pappa ligger med ryggen mot dörren. Täcke upp till midjan. Jag ser fläckarna på ryggen. Likadana som jag sett säkert tjugo gånger tidigare på människor som är utan hopp till livet. Jag lägger min hand på hans sida. Han är sval. Tårarana börjar rinna nedför min kind.
- Pappa? Jag ruskar på honom. Han är stel som en pinne. Jag säger; varför ringde du inte till mig så vi kunde prata om det här. Jag hade kunnat ge dig nytt hopp, pappa. Vi resonerade så bra och min styrka var att sätta pappas oro i rätt proportion till den faktiska livskvalitén. Jag sätter mig i sängen bredvid honom. Kanske i någon minut. Sedan går jag ut till min familj.
Han har lämnat ett brev. Det ligger där på bänken. Jag går dit och läser tyst för mig själv, men förstår inte innehållet. JAg frågar om mamma har ringt 112. Hon svarar att hon ville vänta på mig innan. Jag förstår ingenting.
Jag tar telefonen för att ringa, men Anders säger att jag ska vänta.
Tio minuter senare svarar en kvinna, ett-ett-två, vad är det som har hänt?
Jag vill rapportera ett självmord. Hon ber mig upprepa, jag blir irriterad. Min pappa har tagit livet av sig, säger jag.
Kvinnan som presenterar sig som ett-ett-två frågar om jag vet hur. Jag berättar hur. Kvinnan frågar om någon mer finns där. Jag svarar. Jag förklarar och förklarar.
- Jag kopplar dig till polisen.
- Polismydigheten i Östergötland hör jag en annan kvinna säga i luren.
- SOS vidarkopplar ett samtal, medlyssning sker.
Jag berättar igen. Kvinnan är lugn och vänlig. Hon mer om pappas personnummer. Frågar om adressen stämmer. Jag ger henne en ny adress. Förklarar hur man ska köra från Motala.
-SOS går ur samtalet. Klick.
Den vänliga kvinnan förklarar att de skickar en polis patrull från Motala, säger att det är rutin att göra så. Hon ombesörjer också en politi transport.
- Han ligger där inne säger hon och pekar mot deras sovrum. Dörren är stängd. Gå in Pelle, jag vill inte gå in mer. JAg har sagt farväl, säger mamma.
Jag öppnar dörren, korsdrag uppstår. Pappa ligger med ryggen mot dörren. Täcke upp till midjan. Jag ser fläckarna på ryggen. Likadana som jag sett säkert tjugo gånger tidigare på människor som är utan hopp till livet. Jag lägger min hand på hans sida. Han är sval. Tårarana börjar rinna nedför min kind.
- Pappa? Jag ruskar på honom. Han är stel som en pinne. Jag säger; varför ringde du inte till mig så vi kunde prata om det här. Jag hade kunnat ge dig nytt hopp, pappa. Vi resonerade så bra och min styrka var att sätta pappas oro i rätt proportion till den faktiska livskvalitén. Jag sätter mig i sängen bredvid honom. Kanske i någon minut. Sedan går jag ut till min familj.
Han har lämnat ett brev. Det ligger där på bänken. Jag går dit och läser tyst för mig själv, men förstår inte innehållet. JAg frågar om mamma har ringt 112. Hon svarar att hon ville vänta på mig innan. Jag förstår ingenting.
Jag tar telefonen för att ringa, men Anders säger att jag ska vänta.
Tio minuter senare svarar en kvinna, ett-ett-två, vad är det som har hänt?
Jag vill rapportera ett självmord. Hon ber mig upprepa, jag blir irriterad. Min pappa har tagit livet av sig, säger jag.
Kvinnan som presenterar sig som ett-ett-två frågar om jag vet hur. Jag berättar hur. Kvinnan frågar om någon mer finns där. Jag svarar. Jag förklarar och förklarar.
- Jag kopplar dig till polisen.
- Polismydigheten i Östergötland hör jag en annan kvinna säga i luren.
- SOS vidarkopplar ett samtal, medlyssning sker.
Jag berättar igen. Kvinnan är lugn och vänlig. Hon mer om pappas personnummer. Frågar om adressen stämmer. Jag ger henne en ny adress. Förklarar hur man ska köra från Motala.
-SOS går ur samtalet. Klick.
Den vänliga kvinnan förklarar att de skickar en polis patrull från Motala, säger att det är rutin att göra så. Hon ombesörjer också en politi transport.
Kommentarer
Trackback
